mpettersson

Idag skulle jag åka till pappa och han skulle hjälpa mig med att byta till vinterdäck och fixa till bromsslangen som var skadad. Jag hade planerat att åka kring 13 för då fanns de gott om tid med att meka med bilen sen skulle han bjuda på middag. Men min mobil ringer klockan 11 och det är pappa. Han gråter och säger att han inte kan fixa med bilen idag. Han har så ont säger han. I armen. Hjärtat. PANIK. Jag vill bara åka dit och hjälpa han, men vad kan jag göra? Jag säger att jag ska komma och hämta han och skjutsa han till sjukhuset och det går han med på. Min pappa är annars en envis jävel. Jag ringer gråtandes till mamma och vi sätter oss sen i bilen och ska åka. Men när vi kommer till Öjebyn kommer vi fram till att en ambulans är jävligt mycket bättre. 112. Det läskigaste numret i världen.

Vi väntar på pappa på sjukhuset och det känns som att sjukhusklockor går saktare än vanliga klockor. Hans ambulans kommer och det tar yttligare ca hundra år innan vi får träffa honom. Syrgas, kablar, morfin och en hjärtinfarkt. 

Jag är rädd.